Skip to main content Bamadaba  bamanankan daɲɛgafe / dictionnaire du

Ŋ - ŋ

ŋáana

v. tordre de force, courber. bíri, dù, gɔ̀nti.

ŋàani nkàani. kàani; ngàani; nkàari.

v. 1 •  gratter (superficiellement).

2 •  faire des gribouillis sur.

ŋàara ngàra; ngàara.

adj. éloquent (se dit surtout des griots).


ŋàará ‘expert de verbe/ griot’
consonnes marginales : ?- initial toujours en contexte nasal 2-41 (EXCEPTIONS)

ŋàara

n. 1 •  griot, personne de caste. gáwulɛ, jèli, jèlikɛ, ɲàmakaladen.

2 •  chantre, poète. dɔ̀nkilidakɔnɔ.

3 •  sommité, célébrité, le meilleur (dans une discipline, dans un groupe…)

ŋáaran ngára. ŋára.

n. échelle (traditionnelle, démontable).

ŋàaraya ( éloquent *abstractif )

n. éloquence (des griots).

ŋàka

n. chacal doré (cri de ce chacal) (bas sur pattes, activité diurne, à moins qu'il ne soit chassé). kúngowùlu.

Ŋála Ngála. Ála.

n. 1 •  Dieu. án bɛ́na Ngála tára ò kán nous invoquerons Dieu sur cette offrande à tɔ́gɔ Ngála ní tìɲɛ kó : sìgidolo son vrai nom est "étoile de la circoncision

2 •  ciel, firmament. kàba, kàbanɔgɔ, ngálakolo, sán, sánfara, tìɲɛso, kàbakolo, sánkolo. mùsokɔrɔnin y'í kɛ́ fúnufunu yé kà ngála mìna la petite vieille s'est transformée en tourbillon qui atteignit le ciel

3 •  pluie, orage. jí, sánji. ngála bɛ́ nà il va pleuvoir

ŋàla

n. chacal à flancs rayés, Canis.canis.adustus (bout de la queue blanc, quelquefois noir chez les adultes, activité nocturne et crépusculaire). ŋàlakujɛ. kúngowulu.

ŋàlakujɛ ( chacal.à.flancs.rayés queue blanc )

n. chacal à flancs rayés, Canis.canis.adustus. ŋàla, kúngowulu.

ŋámaŋama

adv. très chaud, très (chaud). bágibagi, kámakama, kúrr, támatama.

ŋàn ŋɛ̀n.

v. 1 •  entr'ouvrir.

2 •  faire une ouverture. dátìgɛ.

ŋàna

n. 1 •  champion, célèbre. jígi, npíri, sànpiyɔn, sòdanso, wáanɛ, ɲɔ̀gɔntɛ. bɔ́nfɔla ŋána bɛ́ wúli kà wòlo fɔ́ kósɛbɛ un as du tambour se lève et en joue avec ardeur

2 •  crapule. nkòki, ntàki.

ŋánakiŋanaki

adj. 1 •  turbulent.

2 •  sans-gêne.

ŋánakiŋanaki

v. être agité, être irréfléchi. ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ. à y'í ŋánakiŋánaki bùgu sán fɛ̀ il a fait le zouave sur le toit de la paillote

ŋánamaŋanama ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ.

adj. fanfaron, étourdi. mɔ̀gɔɲɛnatɔ, ɲɛ́ntannci.

ŋánamaŋanama ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ.

adv. à l'étourdie.

ŋánamaŋanama ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ.

n. fanfaron, étourdi. mɔ̀gɔɲɛnatɔ, ɲɛ́ntannci.

ŋánamaŋanama ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ.

v. être agité (ne pas tenir en place).

ŋánamatan

adv. précipitamment, à tort et à travers. búluki, búlukutu, hàrabaharaba, sóo.

ŋànamu

v. 1 •  tromper. láfili, nánbara, nɛ́gɛn.

2 •  forcer, venir à bout de. káraba, kɛ́nɛkaraba, pá, pí, tíntin.

ŋànamuŋanamu

n. tromperie, chantage. nɛ́gɛn, nɛ́gɛnni.

ŋànamuŋanamu

adv.p. malhonnêtement.

ŋànaɲini ( champion chercher )

n. compétition. sángaɲɔgɔnmali.

ŋánaŋana ngánagana.

n. folie, grande agitation mentale.

ŋánaŋana

v. 1 •  hurler, crier à tue-tête. kóoro, kúlo. dɔ̀nkilidala yé dɔ̀nkili ŋánaŋana kósɛbɛ les chanteuses ont chanté à pleins poumons

2 •  briller. yéelen-yeelen, yégeru, yélenku, yéleyele.

3 •  être connu. í tɔ́gɔ` bɛ ŋánaŋana mɔ̀gɔw dá tout le monde parle de toi

ŋánaŋana

adj. 1 •  fort, violent. bárikama, fárin, gírin, kólon, níjugu.

2 •  rouge vif. bìlenmannin.

ŋànaŋàna

n. poisson à écailles.

ŋánaŋanatɔ ( folie *statif )

n. hors de lui, criant à tue-tête.

ŋánga nkákan.

n. grosse fourmi noire (à piqûre très douloureuse, vont en colonnes chercher des termites).

ŋáni

adv. tout droit. wúruu.

ŋàniya .

n. 1 •  volonté, intention, résolution. dùngɔ, nídungɔ, sàgo, sàgolata, sàgona, sàgonada, hákili, kɔ́nɔta, sɔ̀nnɛmɛ, wèse. ŋàniya sìri prendre la résolution de

2 •  bon plaisir, gré. ní ŋàniya yé volontiers

ŋàniya .

v. vouloir. à y'á ŋàniya kà… il a décidé de , il lui a plu de

ŋánuŋanu ngánunganu.

v. faisander.

ŋánwu

adv. puant (d'une odeur puissante (dàtu, sunbala …)) dàtu súma bɛ́ ŋánwu ! / súnbala…

ŋàɲa ŋàɲan.

n. brousse (sans cultures). burusi, wàga. kúngo, wúla.

ŋáɲaka

n. quinquéliba velouté, kinkeliba velouté, Combretum.molle / C.velutinum (arbre ——⟩ 10 m). (souvent buissonnant, feuilles densément veloutées sur les deux faces). . comb

unknown
photo Charles Bailleul

ŋàɲaki

v. 1 •  ouvrir en écartant.

2 •  luxer. mùgu, wùrukutu.

ŋàɲan ŋàɲa.

n. brousse (sans cultures). kúngo, wúla.

ŋáɲaŋaɲa máɲamaɲa.

v. 1 •  se répandre, se diffuser (progressivement). sàbaga bɛ́ máɲamaɲa kà yɛ̀lɛn : le venin de serpent se diffuse et monte

2 •  résonner longtemps. bála nìn kán tɛ́ máɲamaɲa : ce balafon ne résonne pas longtemps

3 •  donner des démangeaisons. fúrakisɛ dɔ́ bɛ́ í fàri máɲamaɲa : certains comprimés te donnent des fourmillements

ŋáɲaŋaɲa ngáɲangaɲa.

adv. excellence (cuisine à point, belle voix …)

ŋáɲaŋaɲa ŋɛ́ɲɛŋɛɲɛ.

adv. 1 •  très rouge, rouge vif, écarlate. búu, córicori, cóyi.

2 •  très chaud.

3 •  très fort en sorcellerie.

ŋáɲi ngáɲi.

adv. solidité d'une attache.

ŋára ngára. ŋáaran.

n. échelle (traditionnelle, démontable).

ŋáraa

adv. longuement, à longues tirades. fúrututu, táraaa, wúruu.

ŋári

v. prendre avec énergie. bá bɛ́ dén ŋári à kɔ́ lá la mère prend vivement son bébé sur son dos


ŋári ? ‘prendre avec énergie’
consonnes marginales : ?- initial toujours en contexte nasal 2-42 (EXCEPTIONS)

ŋáyi ŋɔ́yi. ŋóɲi; ŋóyi.

adv. ratatiné.

ŋéle wéle.

n. clochette, grelot (remplacés par des capsules de bouteille ! …) dàro, mánko, wélenin.

ŋèle

n. fléchette du jeu de "ntàn.

ŋélenin ( clochette *diminutif ) wélenin.

n. grelot (aux pieds des bébés).

ŋɛ̀n ŋàn.

v. 1 •  entr'ouvrir. cɛ́ŋà, láwɛ̀rɛ, wɛ̀rɛ, yónkon.

2 •  faire une ouverture. dátìgɛ.

ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ ŋánamaŋanama.

adj. fanfaron, étourdi.

ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ ŋánamaŋanama.

adv. à l'étourdie.

ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ ŋánamaŋanama.

n. fanfaron, étourdi.

ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ ŋánamaŋanama.

v. être agité (ne pas tenir en place). ŋánakiŋanaki.

ŋɛ̀nɛŋɛnɛ nkɛ̀nɛnkɛnɛ.

v. 1 •  amincir.

2 •  être mince.

ŋɛ̀nsɛn

n. mangue rayée, Mungos.mungo (petite mangouste très vive, en groupes familiaux de 6-30 sujets, aspect du pelage comme la mangue rayée mais sans barres transversales). ŋɛ̀nsɛnkalan.

ŋɛ̀nsɛnkalan ( mangue.rayée bariolé )

n. mangue rayée, Mungos.mungo (petite mangouste très vive, en groupes familiaux de 6-30 sujets, aspect du pelage comme la mangue rayée mais sans barres transversales). ŋɛ̀nsɛn.

ŋɛ́ɲɛ

vq. 1 •  rugueux.

2 •  urticant, irritant. kàsa ká ŋɛ́ɲɛ la couverture "kàsa" gratte

3 •  désagréable (personnes).

ŋɛ́ɲɛ

n. 1 •  rugosité. ŋɛ́ɲɛya.

2 •  démangeaison, urticaire. fàribilenni, kòrosakorosa, táranin. ŋɛ́ɲɛ b'á lá ça lui démange

3 •  insociabilité, hargne. mɔ́nɛ.

4 •  produit urticant (spécialement : balle de mil). ŋɛ́ɲɛ b'á lá ça gratte

ŋɛ́ɲɛ

v. donner des démangeaisons. màra b'í fàri ŋɛ́ɲɛ l'onchocercose (te) donne des démangeaisons

ŋɛ̀ɲɛ

n. 1 •  tatouages.

2 •  cicatrices raciales.

ŋɛ́ɲɛman ( rugueux *adjectivateur )

adj. rugueux, urticant.

ŋɛ́ɲɛmɛ

adv. bien paré.

ŋɛ́ɲɛmɛ

n. encadrement (boucles ornant le pourtour de l'oreille ; grelots ornant le haut d'une guitare). ankadereman.

ŋɛ́ɲɛŋɛɲɛ ŋáɲaŋaɲa.

adv. 1 •  très rouge, rouge vif, écarlate. búwaan, póro, búu, córicori, cóyi.

2 •  très chaud.

3 •  très fort en sorcellerie.

ŋɛ́ɲɛya ( rugueux *en verbe dynamique )

n. rugosité, démangeaison. ŋɛ́ɲɛ.

ŋɛ́ɲɛya ( rugueux *en verbe dynamique )

v. démanger, rendre rugueux. tìle ŋɛ́ɲɛyara le soleil est par trop ardent

ŋɛ́rɛlɛ

adv. facile à croquer (nourriture).

ŋìiniŋɔɔnɔ

n. son agonisant, bruit agonisant de la gorge (gargarisme).

Ŋòlo Ngɔ̀lɔ. Ŋɔ̀lɔ; Ngòlo.

n.prop. NOM.M, Ngolo (prénom masculin qu'on donne au 3e fils).

ŋòlokùnba ( *prénom masculin gros )

n. 1 •  oedicnème du Sénégal, Burhinus.sengalensis (oiseau terrestre, tête large et gros yeux, préfère le bord de l'eau).

2 •  oedicnème du Cap, Burhinus.capensis (souvent confondu avec le précédent, habitat : plaines arides, 'fuga'). ngòlo-bòli-kà-bìn.

ŋóɲi ŋɔ́yi. ŋáyi; ŋóyi.

adv. ratatiné.

ŋóyi ŋɔ́yi. ŋóɲi; ŋáyi.

adv. ratatiné.

Ŋɔ̀lɔ Ngɔ̀lɔ. Ngòlo; Ŋòlo.

n.prop. NOM.M, Ngolo (prénom masculin qu'on donne au 3e fils).

ŋɔ̀lɔbɛ nkɔ̀lɔbɛ. kɔ̀lɔbɛ; kɛ̀lɛbɛ; ; .

n. kinkeliba, quinquéliba, Combretum.micranthum (buisson, arbuste ou même liane). . comb Syn : kɛ̀lɛbɛnilen , kɛ̀lɛbɛbilen.

ŋɔ̀mɛ

v. défoncer, tordre, déformer. fúgan, gɔ̀ngɔyi, gɔ̀nti, tɔ́nɔmi, tɔ́nɔtɔnɔ. jélekisɛ dá ŋɔ̀mɛna le tranchant de la hache s'est tordu

ŋɔ̀mi

n. beignet. fárini.

unknown
ŋɔ̀mi (beignet)
Yɛ̀lɛmayɛlɛmali dè bɛ́ ŋɔ̀mi nyɛ̀.
Quand on retourne sans cesse le beignet, il devient cuit à point. (prov.)
photo Artem Davydov
unknown
finiŋɔmi (beignets au fonio)
recette: bamako360.com

ŋɔ̀mɔ ; .

n. 1 •  écorce. jírifara, jíriŋɔmɔ, fàra.

2 •  croûte (d'une plaie).

3 •  peau qui se desquame.

ŋɔ́ni mɔ́ni.

n. épine.

ŋɔ́nibɔlan ( épine arracher *instrumental )

n. aspérité. kɛ̀ɛnkɛ.

ŋɔ́nifin ( épine noir )

n. acacia trois griffes, A.dudgeonii (petit arbre ——⟩ 3 / 8 m). (trois épines courbes à la base des feuilles, 2 vers le haut, 1 vers le bas). . mimo

ŋɔ́nijɛ ( épine blanc )

n. arbuste Acacia macrostachya (arbuste ——⟩ 7 m, parfois sarmenteux). (épines recourbées en griffes contre leur support). . mimo pɔ́rɔtɔŋɔni, nsòfaraŋɔni.

ŋɔ́nima ( épine *comme de )

adj. épineux.

ŋɔ́nɔ

v. grogner (chiens …)

ŋɔ́nɔ

n. fleur d'hibiscus.

ŋɔ́yi ŋóɲi; ŋáyi; ŋóyi.

adv. ratatiné.

ŋúna ŋúnan.

n. fontanelle. fɔ̀n, wɔ́nfɔ.

ŋúna ŋúnan.

v. 1 •  se démancher.

2 •  arracher, extraire. bɔ̀, bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, gàfo, ntàraki, pàro, pùruti, sɔ́gɔbɛ.

ŋúna ŋúnan.

v. gémir.

1 •  respirer avec peine. ní mɔ̀gɔ tɛ́ í bólo, í tɛ́ ŋúna(ní) màsɔrɔ si tu n'as personne à ta disposition, tu n'as pas le temps de te plaindre

2 •  pousser (une parturiente). bɔ́, dígi, kúbɔ, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, kɔ́nɔsu, kɔ́nɔsuruku, lámadòn, súgusugu, tàngi, térun, ɲɔ̀ni.

ŋùna

n. feu de brousse. kúngojeni. ŋùna bɔ́ allumer un feu de brousse

ŋùnafagi ŋùnanfaki. ŋùnafɛki; ŋùnafeku.

adj. rapporteur, médisant.

ŋùnafaki ŋúnanfagi; ŋùnafɛki; ŋùnafeku.

n. rapporteur, délateur, médisant. fàna, nsǒn-ní-fànà, sàbaranintigi, sònnifana, sófìlawùlunin, yúru.

ŋùnafeku ŋùnafaki. ŋúnanfagi; ŋùnafɛki.

n. rapporteur, délateur, médisant.

ŋùnafeku ŋùnanfaki. ŋùnafagi; ŋùnafɛki.

adj. rapporteur, médisant.

ŋùnafɛki ŋùnafaki. ŋúnanfagi; ŋùnafeku.

n. rapporteur, délateur, médisant.

ŋùnafɛki ŋùnanfaki. ŋùnafagi; ŋùnafeku.

adj. rapporteur, médisant.

ŋùnafinfin ( feu.de.brousse charbon.de.bois )

n. cendres (des herbes brûlées par un feu de brousse). ŋùnafyenke.

ŋùnafyenke ( feu.de.brousse )

n. cendres (des herbes brûlées par un feu de brousse). ŋùnafinfin.

ŋúnan ŋúna.

n. fontanelle.

ŋúnan ŋúna.

v. 1 •  se démancher.

2 •  arracher, extraire. bɔ̀, bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, gàfo, ntàraki, pàro, pùruti, sɔ́gɔbɛ.

ŋúnan ŋúna.

v. gémir.

1 •  respirer avec peine. ní mɔ̀gɔ tɛ́ í bólo, í tɛ́ ŋúna(ní) màsɔrɔ si tu n'as personne à ta disposition, tu n'as pas le temps de te plaindre

2 •  pousser (une parturiente). bɔ́, dígi, kúbɔ, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, kɔ́nɔsu, kɔ́nɔsuruku, lámadòn, súgusugu, tàngi, térun, ɲɔ̀ni.

ŋúnanfagi ŋùnafaki. ŋùnafɛki; ŋùnafeku.

n. rapporteur, délateur, médisant.

ŋùnanfaki ŋùnafagi; ŋùnafɛki; ŋùnafeku.

adj. rapporteur, médisant. yúru.

ŋúnanŋunan nkúnankuna. kúnankunan.

n. bile. fyé.

ŋúnanŋunan nkúnankùnán.

n. bile. fyéji, nkúnankuna, fyé.

ŋúnu .

n. ruche. dí. ŋúnu fyɛ́ récolter le miel (souffler la ruche, l'enfumer)

ŋúnudala ( ruche poser *agent permanent )

n. apiculteur. Note : (kb 12/05 p.9)

ŋúnuma

v. marcher à quatre pattes (bébé …) ò tɛ́ táama fɔ́lɔ, à bɛ́ ŋúnuma il ne marche pas encore, il se traîne à quatre pattes

ŋùnuŋunu

v. 1 •  bougonner. dúgudugu.

2 •  résonner sourdement (gros tambour, tonnerre …)

3 •  murmurer.

ŋùnuŋunukuma ( bougonner parole )

n. rumeur (parole de mécontentement). bɔ́lɔnfɛkuma. Syn : ŋùnuŋunukan . báwo, à ŋùnuŋunukuma cáyara car les rumeurs concernant (l'implication de la Lybie dans la rébellion) sont nombreuses (kb 6/06 p 2)